söndag 30 augusti 2009

Allt är inte Alltid som man tror.

Två resande änglar kom till en rik familj för att övernatta.

Familjen var hänsynslös och de fick inte sova i ett gästrum.

Istället placerades de i ett rum i en kall källare.

När de skulle lägga sig såg den äldre ängeln ett hål i väggen och lagade det.

Då frågade den yngre ängeln varför hon lagade hålet.

Hon svarade: "Saker är inte alltid sådana som man tror".

Nästa natt övernattade de i ett fattigt hus.

De snälla husvärdarna delade sin middag med dem och de fick sova i deras sängar för att vila sig ordentligt.

När de vaknade nästa dag såg de husvärden och hans fru gråtande.

Deras enda ko låg döende på ängen.

Den yngre ängeln var verkligen arg och frågade den äldre hur hon kunde tillåta att någonting sådant kunde hända. ´

Den elaka husvärden hade allting och du hjälpte honom ändå.

Trots att den andre hade väldigt lite, delade han det med oss och du tillät att hans enda ko dör.

Den äldre ängeln svarade: "Saker är inte alltid sådana som man tror".

När vi var i den kalla källaren såg jag att det fanns guld i det hålet så jag lagade det för att han inte skulle kunna hitta guldet, eftersom han var så girig.

Förra natten när vi sov i det fattiga huset kom dödens ängel för att hämta husvärdens fru, så jag gav honom kon istället.

Saker är inte alltid sådana som man tror.

Någon gång händer det saker som man är olycklig över.

Tro att varje sådan händelse är till din fördel

Med detta vill jag säga. Man ska ta vara på varandra.

torsdag 27 augusti 2009

Pust.

Ja detta med Adhd är bannemig ingen lätt grej.
Nu har jag fått göra massa prover som jag antar ska vara bra innan jag får min medicin. Sen får vi väl hoppas på att jag blir en något mer koncentrerad Maria.
Igår va jag på sjukhuset o lämnade massa blod som dom sen ska kolla levervärden o massa annat som jag inte vet vad.
Idag va jag på sjukhuset igen o gjorde ett EEG, ja då sätter dom massa sladdar på huvudet som ska kolla min aktivitet i skallen, ja dom ser andra saker oxå o det tyckte jag ju va possitivt, som tumörer o sånt skräp.
Sen efter det hade jag tid hos Social medicin, jag hade ingen aning om vad det va för nåt o inte hittade jag dit heller men det ordnade sig till slut.
Där fick jag svara på massa frågor om vad för mediciner jag äter mm och sen skulle jag lämna ett toxinprov.
Ja, det är ett kisseprov där dom ser om man har stoppat i sig några droger den sista tiden och det har jag ju inte gjort.
Provet va grönt, inga droger i min kropp.
Men det kändes riktigt otrevligt och vara där bland dessa missbrukare och jag hoppas att jag aldrig mer behöver gå dit o pissa.
Något jag fick reda på som jag inte hade en aningom är att vanlig hostmedicin, Mollipect. Vet inte hur det stavas men iaf den visas som amfetamin i ett sådant kisseprov, lite lustigt o samtidigt skrämmande men så är det och nu vet ni det.
Det va det om mig för stunden...

onsdag 5 augusti 2009

ADHD

Att ha Adhd,,,någon som vet hur det är när man i vuxen ålder får reda på att man har Adhd?
Jag har som mina vänner vet genomgått en omfattande utredning om varför jag mår som jag mår o varför jag gör saker som inte är ett dugg genom tänkta.
Har nu fått svaret o tydligen har jag Adhd o ska få behandling för det.
Orolig är jag för hur jag kommer att bli, kommer jag ändra mitt beteende el vad är det som sker...
Någon som vet o har erfarenhet, snälla dela med er till mig.
Många människor har jag sårat på vägen pga av mitt beteende o jag svänger fortare än fan hinner blinka i allt jag tar mig för.
Det som är helt fantastiskt en sekunden kan helt plötsligt bli nåt jag flyr ifrån.
Vad som utlöser det har jag ingen aningom men att det är frustrerande för mig det är nåt jag vet.
Tyvärr är det svårt för andra att förstå hur o varför jag reagerar som jag gör, ja jag förstår det inte själv.
Just nu har jag ett huvud som allt bara snurrar i och jag har noll fokus på min vardag, vill bara bli lämnad ifred orkar inte med att folk ifrågar sätter det jag gör för stunden o mkt har jag gjort det sista.
Jag hoppas bara att när jag får den behandlingen som jag nu väntar på är att allt blir bättre.
Att jag blir mer koncentrerad o framför allt lugnare i allt jag gör.
Just nu el ja inte bara nu utan sålänge jag kan minnas måste allt gå i 190 som jag gör o går det inte i min takt så hittar jag nåt annat på vägen som går lite fortare.
Avslutar inget som jag tar mig för o det är riktigt illa för mig.
Varför skriver jag ner detta här kan man ju undra men nu kände jag för att få ur mig lite skit bara.
En underbar dag idag o vi ska nog ta en tur till sjön o bada. Tjolahopp...

tisdag 4 augusti 2009

Hemma igen




Ja det blir ju inte alltid som man har tänkt sig.
Men lite av Skåne har vi sett o min dotter har fått göra det hon gillar bäst,,,Handla...
PÅ lördagen åkte vi till ett par goda vänner som hade hyrt ett hus i nåt som heter Stehag.
Huset låg vid en vacker sjö o dom hade en helt egen strand o helt insynsskyddat, det va så ljuvligt där att jag funderar på att hyra det till nästa år.
Bilder blev ju inte i vanlig ordning någon ordning med men lite har jag tagit o då menar jag lite.
Det är på bron över till Köpenhamn , vi va på en strand som heter Klagshamn, tror jag... Och solnedgången va så fin den kvällen.
Puttar in lite bilder.